Följ en 90-talist på väg mot en bättre ekonomi

Jag är en man, född tidigt 90-tal, som försöker bygga upp en aktieportfölj helt från scratch genom långsiktiga investeringar i företag som jag tror kan skapa värde över tid. Jag försöker inte tajma marknaden genom att sälja för att börsen svänger och jag anser mig därför väldigt långsiktigt i mina innehav. En stor del av min arbetsinkomst sätter jag undan till investeringar som i huvudsak utgörs utav köp av aktier. Jag redovisar min portfölj och varje affär utan att dölja något. Jag delar även med mig av tips till en mer ekonomisk vardag.

onsdag 13 februari 2013

Reporänta och Hästkött

Riksbanken meddelar idag att de lämnar räntan orörd på 1%.
Jag tycker det är sjukt att näringslivet fortsätter efterfråga att Ingves ska sänka räntan mer. Är det inte bättre om Sverige kan försöka hålla en mer "normal" nivå på räntan när omvärlden är så skakig som den är så att det fortfarande finns verktyg att tillgå vid en reell svensk ekonomisk katastrof?

Vi knappa 10 miljoner svenskar är en så liten grupp av Europa och världens konsumenter, Sverige har ett handelsöverskott, alltså vi säljer mer än vi köper, och vi har bevisligen solventa banker. Hur skulle billigare pengar i Sverige göra någon skillnad på det världsekonomiska läget förutom att blåsa in mer pengar till det svenska hushållet för att konsumera mer bostad eller slit och släng?

"Vi köper ju hellre rumänskt(?) hästkött, än nötkött från svenska bönder, allt i sann EU-anda." 

Att jobb försvinner från Sverige kan omöjligen en sänkt reporänta ändra. Rationaliseringar och effektiviseringar är resultatet av fri marknad.


2 kommentarer:

  1. En annan sak som jag idag när jag läser dagens industri kan undgå att fundera över är följande. Idag har vi en rekordlåg ränta. Så fort det ens talas om en ränthöjning kommer det snyftartiklar i tidningar om folk som har svårt att betala sina bolån. Är det kvällspressen som blåser upp detta eller sitter det verkligen en stor del av befolkningen med stora bolån och ligger precis på marginalen i sin personliga ekonomi. Är de inte medvetna om att den rörliga räntan i snitt brukar ligga mycket högre?

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag får precis samma tanke varje gång detta mantrat återspelas. Vilket det ofta gör i t.ex. Dagens Industri.

      Jag vet att bankerna, när de lånar ut pengar till bostadskonsumtion, brukar göra en "levnadskostnadskalkyl" där de räknar med en ränta på 5-7%. Samt räknar med levandskostnader på 7000kr utöver "boende kostnaden".
      Man tycker därför att en viss buffert borde finnas.

      Tydligen så verkar folk ändå lyckas konsumera upp sitt överskott. Thailand och Combi och 55' LED är ju nice..
      Blir ju mindre pengar till slit och släng när räntan dubblas från 1% till 2% osv :)

      Radera