Följ en 90-talist på väg mot en bättre ekonomi

Jag är en man, född tidigt 90-tal, som försöker bygga upp en aktieportfölj helt från scratch genom långsiktiga investeringar i företag som jag tror kan skapa värde över tid. Jag försöker inte tajma marknaden genom att sälja för att börsen svänger och jag anser mig därför väldigt långsiktigt i mina innehav. En stor del av min arbetsinkomst sätter jag undan till investeringar som i huvudsak utgörs utav köp av aktier. Jag redovisar min portfölj och varje affär utan att dölja något. Jag delar även med mig av tips till en mer ekonomisk vardag.

tisdag 18 juni 2013

Stålindustrin nått botten?

Jag tänker inte spekulera eller avhandla för inlägget gällande rubrik, dock såg jag i dagens DI att de flesta stålbolagsaktier i Europa är hårt ansatta. SSAB, Rautarukki, Outkompu och Arcelor Mittal är alla stålbolag och rent tekniskt har alla fyra bolagens aktiekurs rört sig ungefär lika dant. Trenden har varit nedåt sedan 2008.

Är det då dags att gå in i stålindustrin? Mitt val skulle i så fall bli SSAB för att det är noterat på Stockholmsbörsen med tillkommande fördelar för mig som boende och verkande i Sverige.

Stålet är ju stommen i det industrialiserade samhället och används i princip till det mesta. Stål är ju en huvudingrediens till byggnadsindustrin, järnvägen, fordon, flyg, verktyg allt! Överkapacitet råder på stålmarknaden men någon gång måste det rättas till enligt kapitalismens regler. Ökad efterfrågan eller minskat utbud genom konkurser eller nedläggningar.

Min tes är att stålbolagen, om inte världen som vi känner den, går under av diverse anledningar, säljer en produkt som kommer att efterfrågas även i framtiden. Stålbolagen är ju också kända för att vara extremt cykliska. Därför borde möjligtvis kursen gå upp vid förbättrad konjunktur.

För att mildra bolagsrisken så borde man kanske investera i ett stålbolagsindex vid dessa länge nedtryckta kurser?

Om man hade haft pengar så..
Höstterminen hägrar..

måndag 17 juni 2013

Ratos preferensaktie

Ratos har för ett tag sedan annonserat att man kommer sälja preferensaktier. Jag skriver sälja för det är precis det man gör. Emittera är bara finansspråk va?

Man tar fram ett nytt papper, skriver "preferensaktie" på det och säljer det, för 1750 kronor styck. Det som utgör värdet på den lilla pappersbiten, som egentligen bara existerar hos Euroclear i Bolagets "aktiebok," är förhoppningen om att kunna sälja det antigen för samma summa eller dyrare i framtiden. Dessutom får man en nätt summa om 25 kronor utdelat varje kvartal vilket blir en årlig "ränta" om 5,7 procent. Denna summan siktar man på att öka år 2017. Självklart utgör denna utdelningen en viktig faktor för prissättningen av papperet. 

Kom ihåg att bolagsstämman måste besluta om utdelning för att Preferensaktieägarna ska få någon utdelning. Kom också ihåg att styrelsen kan besluta att "köpa tillbaka" preferensaktierna till ett pris av 1837,5 kronor. 

Dessa preferensaktier är nu fulltecknade och sålda. 830 000, åttahundratrettiotusen, aktier till priset av 1750 kronor styck. Alltså tar man in ungefär 1,5 miljarder kronor i bolaget. 

Redovisningsmässigt är dessa pengarna att betrakta som eget kapital istället för att ta ett lån på banken. Det är bland annat därför man ger ut preferensaktier. Man kan själv diktera räntan man får betala för pengarna också, någorlunda. Någon måste ju köpa pappersbitarna också. 

En preferensaktie skiljer sig från en så kallad "stamaktie," alltså en vanlig aktie, på det sättet att preferensaktien har förtur till utdelning, om bolaget börjar få problem med utdelningen. Problemet är att dessa preferensaktier är att betrakta som obligationer då de ofta prismässigt är mer beroende av makrohändelser än företaget i sig. Börjar den generella räntan i samhället stiga sjunker obligationer i värde, precis som preferensaktien. Skillnaden är att preferensaktien också sjunker i värde på marknaden medans obligationen alltid berättigar till det värde den utgavs för, om man nu inte måste sälja den på marknaden tidigare. Man kan säga att preferensaktier är som en sorts räntesparande på det viset och då är det inte korta räntor utan långa räntor. Alltså obligationssparande. 

Jag tror på Ratos men är alldeles för okunnig om räntor, obligationer och finansvärlden rent generellt för att våga köpa ett sånt här instrument med alldeles för många bakomliggande orsaker som påverkar värdet. Orsaker jag har svårt för att analysera. 

Glöm inte att jag är en total amatör och att detta är mina egna subjektiva åsikter och helt ovetenskapligt skrivet. Det är helt enkelt fri-skrivning =)

onsdag 12 juni 2013

Historien om Ikea och diverse sommarläsning

Onsdagen den 5 juni presenterades en artikel i DI där man försöker rangordna Sveriges bästa ekonomiböcker. Fyra män som arbetar i finansbranschen har gemensamt försökt lista de 10 bästa svenska ekonomiböckerna. Tillsammans har de gått igenom totalt 1000 böcker för att göra rankingen. Högst upp på listan hamnade "Historien om Ikea" av Bertil Torekull som de säger är en väldigt bra beskrivning av både entreprenörskap och ekonomi. Just nu väntar jag på att hämta ut boken, som jag reserverat på biblioteket.

Jag har tänkt läsa alla tio böcker med start uppifrån. Nu när sommaren nalkas är det ett ypperligt tillfälle för detta! En sten i taget..

Den prominenta listan av de utvalda tio bästa svenska ekonomiböckerna är följande i korrekt rangordning.  

1. Historien om Ikea, Bertil Torekull, 2006

2. Företagsledarnas århundrade, Ronald Fagerfjäll, 1997

3. Till världskapitalismens försvar, Johan Norberg, 2001

4. Vår ekonomi, Klas Eklund, 2007

5. Riv pyramiderna, Jan Carlzon, 1985

6. Pengarna och makten, Gunnar Wetterberg, 2009

7. Ekonomi är att välja, Assar Lindbeck, 2012

8. Den stora fusionen, Lars-Erik Thunholm, 1996

9. Jacobs stege, Jacob Palmstierna, 2008

10. Företagens lönsamhet, finansiering och tillväxt, Sven Erik Johansson & Mikael Runsten, 2005.  

tisdag 28 maj 2013

Warren Buffet om börsuppgång

Hittade ett historiskt videoklipp där investerarikonen Warren Buffet uttalar sig efter en långvarig börsuppgång 1962. Se länken här. 

Han menar att en 50% kursuppgång har skett på fem år utan några ökade bolagsvinster eller höjda utdelningar. Därför är aktierna förmodligen generellt övervärderade.

Kan man applicera detta på dagens aktiemarknad?

Jag tycker att bolagen har en väldigt skiftande utveckling. De flesta bolag verkar stå och stampa på samma ställe som 2006-2013 samtidigt som en del bolag vittnar om ett tufft klimat. Många bolag som verkar ha det tufft är framför allt extremt konjunkturkänsliga branscher som bilbranschen där vi har aktier som Bilia, Haldex och Autoliv osv. Autoliv verkar dock få draghjälp av Kina där Bilia inte ens existerar som en nordisk återförsäljare av personbilar. Lastbilsmarknaden tar också fort stryk då åkare håller på investeringarna direkt när de vittrar osäkerhet på marknaden.

Några som också sticker ut är skogs- & massaindustrin där framför allt Holmen och Stora Enso dras med rejäla nedskärningar. Holmen som jag vet sitter på massiva skogsarealer tror jag dock alltid kommer klara sig(vet ej hur Stora Enso ser ut här). I en tid när man öppnar vedeldadecentralvärmeverk i t.ex. Örtofta så tror jag att skogen och marken alltid kommer att vara en bestående tillgång, en evigt förnyelsebar resurs.

Gruv- och stålbolag har inte heller varit någon vinnare.

Å andra sidan finner vi branscher som bank, bygg och fastigheter som har stått sig väldigt bra mot en tuffare omvärld. En del verkstadsbolag har också haft en gynnsam utveckling.

Min poäng är att utvecklingen på OMXS listade bolag har varit väldigt differentierad. Vissa bolag går som tåget, vissa står och stampar och en del går dåligt. Därför tycker jag att prata om indexet i sig ger en skev bild av den svenska aktiemarknaden.

Något som dock är väldigt tydligt är att det uppenbarligen är så mycket mer än bolagens prestationer som påverkar deras kurser på dagens aktiemarknad. Men till syvende och sist så speglar sig prestationerna i de enskilda bolagens aktiekurs.



tisdag 21 maj 2013

The Henhouse. Ny bok avverkad!

Har nyligen läst färdigt boken "The Henhouse" av Ulf Egestrand. Ulf har arbetat inom både SAAB och Scanias treasuryavdelningar. Numera är han ordförande för en hedgefond som handlar i valutor. Han är verkar väldigt kunnig och erfaren inom ämnet ekonomi i dess olika former. Boken är väldigt intressant och ger en ganska omfattande beskrivning av världsekonomin och hur saker och ting rörande ekonomin funkar på ett pedagogiskt sätt. Då pratar vi inte om skol-ekonomi-historia utan väldigt, väldigt praktisk ekonomi. Så här funkar det liksom.

Något jag är väldigt okunnig om är just valutor och vad som påverkar dessa. Boken förklarar väldigt enkelt hur handelsbalans, räntor och annan politik påverkar kursen på valutan men även vad pengar är. Vilket är väldigt aktuellt nu när det snackas om att banker "skapar" pengar osv. Claes Hemberg har väl också någon bok på gång om vad pengar är?

Rekommenderar boken skarpt!


måndag 20 maj 2013

Simon Blecher

Nämnde Simon Blecher i förra inlägget då han gästade Avanza Forum. Hittade ett annat bra klipp med honom som lite trevlig måndagsnjutning. Ni hittar det här.

Simon Blecher är före detta skribent på Affärsvärlden och förvaltar numera två Sverigefonder på Carnegie. Man kan väl kalla honom en defensiv värdeinvesterare. Vilket appelerar till mig.


Avanza Forum 2013

Såg att Avanza lagt upp sin årliga Avanza Forum 2013 på Youtube. Claes Hemberg leder evenemanget och gör som vanligt ett bra jobb. Rekommenderar alla ekonomiintresserade att se detta. Speciellt det sista inslaget(nr 16) med Simon Blecher från Carnegie som alltid levererar tycker jag.

Jag gillar verkligen Simon Blechers investeringsstil. Han har precis som Fredrik Lundberg, som också är en stor förebild, en förkärlek för Holmen. Vad är det dessa personer ser i detta bolag som många andra investerare skyr? Holmen har ju både förnyelsebara tillgångar såsom ofantliga mängder skog samt vattenkraft och vindkraft, utöver pappersrörelsen och timmer.

Faktum är att många av Lundbergs och Industrivärdens innehav är intressanta bolag. Holmen, Volvo, Ericsson, Handelsbanken, Skanska osv. Ska man köpa hela korgen eller ska man försöka sitta och välja bland dessa guldkorn? Och om man nu väljer att köpa hela korgen, vilken korg ska man köpa? Lundbergsföretagen eller Industrivärden?