2012 års avkastning

Jag har sammanställt alla utdelningar och den ränta jag erhållit för min likvid. Det kommer sent då det var några bolag som delade ut pengar väldigt sent. 2018,28 kronor blev avkastningen för 2012. Då har jag inte alls räknat med någon värdeförändring på mina aktier, som för info. är ganska +/- 0. Alla bolag i portföljen har gått upp med 20-30% förutom Ratos och Peab. Peab har i princip stått still medan Ratos bara faller och faller. Man skulle kunna tro att bolaget är i kris om man tittar på aktiekursen sedan 2010. Vilket inte är fallet så vitt jag vet.

Den totala ränta för min kapitalallokering under 2012 blev 2,5%, mycket beroende på att jag inte hade samma storlek på kapitalet vid årets börjar som jag hade vid årets slut.

Får se hur det blir för 2013 då jag i princip har och kommer ha oförändrat kapital då alla pengar som jag tjänar just nu läggs undan till studierna.

Börsen fortsätter rasa

Börsen fortsätter falla idag och det ser ut att bli ett rejält hack i uppgångskurvan. Är det bara en enkel tillfällig vinsthämtning(=nedåtrekyl) eller är det finito med aktiekalaset? Börjar man höja räntorna på finansmarknaderna(finansmarknaden?) så bör det signalera att aktier möjligtvis inte är det enda tillgångsslaget som ger en real avkastning. Tillsammans med de höga aktiekurserna, utan motiverande ökade vinster, så bedömer jag det väldigt riskfyllt att köpa aktier just nu.

Redigerat: Å andra sidan så signalerar väl en räntehöjning att de tror på en förbättrad ekonomi? Eller har jag missförstått det hela?

Men överlag så är jag såld på Buffets mantra om att fantastiska bolag kommer fortsätta skapa fantastisk avkastning över tid. Det är aktier som gäller helt enkelt.

Det enda tips jag kan ge är att försök köpa efter långa nedåtgående kurser, inte efter långa uppgångar.

Börsras

Börsen föll tungt igår. Bästa aktie under dagen var förvånande nog Ratos A-aktie som nu ligger på 69kr i förhållande till B-aktien som ligger på 53kr. Någon eller några är tydligen intresserad av den röststarka aktien..

Fallet ska ha något att göra med den kinesiska interbankräntan. Alltså räntan bankerna får betala för att låna pengar av varandra. Denna räntan har ligger nu på 25% och man förutspår en likviditetskris i den kinesiska banksystemet.

Kan bli riktigt spännande det här. Är det dags för börsfall?

Låt inte detta göra dig deppig. För efter regn kommer Alltid solsken! Se bara till att inte ha några stora lån, helst inga alls, för då kan banken aldrig tvinga dig att realisera några "förluster." Aktier svänger i värde när börsen rör sig upp och ner. Det är ju det som ger köpläge =)

Trevlig midsommar kära läsare!

Game of Thrones

Råkade snubbla in på serien Game Of Thrones.

Serien har ju gått ett tag och varit uppmärksammad länge. Jag är dock inte en som brukar falla för "flugor." Tillslut slutar det ofta med att man ändå vill ta reda på vad det är frågan om. Är på tredje avsnittet nu..

Historia har alltid fascinerat mig, speciellt medeltid(+renässans). Nu utspelar sig dock serien i en fantasy-värld, som i sin tur är väldigt medeltidsinspirerad. Intressantast är att läsa om italienska bank- och affärsmän som lade grunden för den marknadskapitalism som vi har idag i väst.

Jag kanske kommer läsa ekonomisk historia på universitetet i höst. Ämnet tilltalar mig!

Stålindustrin nått botten?

Jag tänker inte spekulera eller avhandla för inlägget gällande rubrik, dock såg jag i dagens DI att de flesta stålbolagsaktier i Europa är hårt ansatta. SSAB, Rautarukki, Outkompu och Arcelor Mittal är alla stålbolag och rent tekniskt har alla fyra bolagens aktiekurs rört sig ungefär lika dant. Trenden har varit nedåt sedan 2008.

Är det då dags att gå in i stålindustrin? Mitt val skulle i så fall bli SSAB för att det är noterat på Stockholmsbörsen med tillkommande fördelar för mig som boende och verkande i Sverige.

Stålet är ju stommen i det industrialiserade samhället och används i princip till det mesta. Stål är ju en huvudingrediens till byggnadsindustrin, järnvägen, fordon, flyg, verktyg allt! Överkapacitet råder på stålmarknaden men någon gång måste det rättas till enligt kapitalismens regler. Ökad efterfrågan eller minskat utbud genom konkurser eller nedläggningar.

Min tes är att stålbolagen, om inte världen som vi känner den, går under av diverse anledningar, säljer en produkt som kommer att efterfrågas även i framtiden. Stålbolagen är ju också kända för att vara extremt cykliska. Därför borde möjligtvis kursen gå upp vid förbättrad konjunktur.

För att mildra bolagsrisken så borde man kanske investera i ett stålbolagsindex vid dessa länge nedtryckta kurser?

Om man hade haft pengar så..
Höstterminen hägrar..

Ratos preferensaktie

Ratos har för ett tag sedan annonserat att man kommer sälja preferensaktier. Jag skriver sälja för det är precis det man gör. Emittera är bara finansspråk va?

Man tar fram ett nytt papper, skriver "preferensaktie" på det och säljer det, för 1750 kronor styck. Det som utgör värdet på den lilla pappersbiten, som egentligen bara existerar hos Euroclear i Bolagets "aktiebok," är förhoppningen om att kunna sälja det antigen för samma summa eller dyrare i framtiden. Dessutom får man en nätt summa om 25 kronor utdelat varje kvartal vilket blir en årlig "ränta" om 5,7 procent. Denna summan siktar man på att öka år 2017. Självklart utgör denna utdelningen en viktig faktor för prissättningen av papperet. 

Kom ihåg att bolagsstämman måste besluta om utdelning för att Preferensaktieägarna ska få någon utdelning. Kom också ihåg att styrelsen kan besluta att "köpa tillbaka" preferensaktierna till ett pris av 1837,5 kronor. 

Dessa preferensaktier är nu fulltecknade och sålda. 830 000, åttahundratrettiotusen, aktier till priset av 1750 kronor styck. Alltså tar man in ungefär 1,5 miljarder kronor i bolaget. 

Redovisningsmässigt är dessa pengarna att betrakta som eget kapital istället för att ta ett lån på banken. Det är bland annat därför man ger ut preferensaktier. Man kan själv diktera räntan man får betala för pengarna också, någorlunda. Någon måste ju köpa pappersbitarna också. 

En preferensaktie skiljer sig från en så kallad "stamaktie," alltså en vanlig aktie, på det sättet att preferensaktien har förtur till utdelning, om bolaget börjar få problem med utdelningen. Problemet är att dessa preferensaktier är att betrakta som obligationer då de ofta prismässigt är mer beroende av makrohändelser än företaget i sig. Börjar den generella räntan i samhället stiga sjunker obligationer i värde, precis som preferensaktien. Skillnaden är att preferensaktien också sjunker i värde på marknaden medans obligationen alltid berättigar till det värde den utgavs för, om man nu inte måste sälja den på marknaden tidigare. Man kan säga att preferensaktier är som en sorts räntesparande på det viset och då är det inte korta räntor utan långa räntor. Alltså obligationssparande. 

Jag tror på Ratos men är alldeles för okunnig om räntor, obligationer och finansvärlden rent generellt för att våga köpa ett sånt här instrument med alldeles för många bakomliggande orsaker som påverkar värdet. Orsaker jag har svårt för att analysera. 

Glöm inte att jag är en total amatör och att detta är mina egna subjektiva åsikter och helt ovetenskapligt skrivet. Det är helt enkelt fri-skrivning =)

Historien om Ikea och diverse sommarläsning

Onsdagen den 5 juni presenterades en artikel i DI där man försöker rangordna Sveriges bästa ekonomiböcker. Fyra män som arbetar i finansbranschen har gemensamt försökt lista de 10 bästa svenska ekonomiböckerna. Tillsammans har de gått igenom totalt 1000 böcker för att göra rankingen. Högst upp på listan hamnade "Historien om Ikea" av Bertil Torekull som de säger är en väldigt bra beskrivning av både entreprenörskap och ekonomi. Just nu väntar jag på att hämta ut boken, som jag reserverat på biblioteket.

Jag har tänkt läsa alla tio böcker med start uppifrån. Nu när sommaren nalkas är det ett ypperligt tillfälle för detta! En sten i taget..

Den prominenta listan av de utvalda tio bästa svenska ekonomiböckerna är följande i korrekt rangordning.  

1. Historien om Ikea, Bertil Torekull, 2006

2. Företagsledarnas århundrade, Ronald Fagerfjäll, 1997

3. Till världskapitalismens försvar, Johan Norberg, 2001

4. Vår ekonomi, Klas Eklund, 2007

5. Riv pyramiderna, Jan Carlzon, 1985

6. Pengarna och makten, Gunnar Wetterberg, 2009

7. Ekonomi är att välja, Assar Lindbeck, 2012

8. Den stora fusionen, Lars-Erik Thunholm, 1996

9. Jacobs stege, Jacob Palmstierna, 2008

10. Företagens lönsamhet, finansiering och tillväxt, Sven Erik Johansson & Mikael Runsten, 2005.